1 Vecka!!!
Nu i em är det exakt en vecka sedan ja rökte sist.
Är ju lite små stolt över mig själv där, men samtidigt anser ja inte att ja har kommit så långt än. Det är ju bara 1 vecka.
När andra har berättat att de har slutat så har det hela tiden handlat om flera veckor mm.
Det har varit många jobbiga dagar här å ja kämpar fortfarande.
Vet oftast inte hur ja ska orka.
Det är ju inte bara min rökning det handlar om.
Det är ju min vikt oxå. Just det som ja har varit mest rädd för har redan hänt. Jag har åter gått upp 2 kg igen.
skulle kanske inte vara så svårt om ja nu gick ner dem med. Fast det gör ja ju aldrig.
Vikten bara går uppåt. Å ja mår bara sämre å sämre.
Känner att han är stolt över mig å ja känner att han backar upp mig när det gäller min rökning.
När det gäller min vikt är ja ensam.
Han försöker inte ens att förstå. Han bara talar om hur man ska göra.
Det märks så jävla väl på LG att han aldrig i sitt liv har haft problem med sin vikt.
"Han vet allt å kan allt om hur man sköter sin kropp å vikt."
Spelar ingen roll vad man säger å känner. Å sen just det att stötta när man kämpar allt vad man kan är ju inte heller hans bästa sida.
Jaa förlåt nu klagar ja hela tiden.
Men fråga mig inte hur många jävla gånger han sätter sig å mys äter nått om kvällarna??
Å en annan bara sitter å kämpar å tittar på. Att man själv mår dåligt.
Man ska hela tiden le å vara snäll. Fast man bara vill gråta.
Ett sätt ja har till att försöka klara mig från att inte fuska eller just det att klara mig igenom jobbiga kvällar med suget från godis å röka, är att krypa i säng å sova.
Å det är oxå nått som han jämt klagar på
Att ja sover bort alla kvällar. Att ja bara är tråkig.
Det är ju oxå ord som gör att ja mår bättre. NÄÄÄÄ!!!
Är ju lite små stolt över mig själv där, men samtidigt anser ja inte att ja har kommit så långt än. Det är ju bara 1 vecka.
När andra har berättat att de har slutat så har det hela tiden handlat om flera veckor mm.
Det har varit många jobbiga dagar här å ja kämpar fortfarande.
Vet oftast inte hur ja ska orka.
Det är ju inte bara min rökning det handlar om.
Det är ju min vikt oxå. Just det som ja har varit mest rädd för har redan hänt. Jag har åter gått upp 2 kg igen.
skulle kanske inte vara så svårt om ja nu gick ner dem med. Fast det gör ja ju aldrig.
Vikten bara går uppåt. Å ja mår bara sämre å sämre.
Känner att han är stolt över mig å ja känner att han backar upp mig när det gäller min rökning.
När det gäller min vikt är ja ensam.
Han försöker inte ens att förstå. Han bara talar om hur man ska göra.
Det märks så jävla väl på LG att han aldrig i sitt liv har haft problem med sin vikt.
"Han vet allt å kan allt om hur man sköter sin kropp å vikt."
Spelar ingen roll vad man säger å känner. Å sen just det att stötta när man kämpar allt vad man kan är ju inte heller hans bästa sida.
Jaa förlåt nu klagar ja hela tiden.
Men fråga mig inte hur många jävla gånger han sätter sig å mys äter nått om kvällarna??
Å en annan bara sitter å kämpar å tittar på. Att man själv mår dåligt.
Man ska hela tiden le å vara snäll. Fast man bara vill gråta.
Ett sätt ja har till att försöka klara mig från att inte fuska eller just det att klara mig igenom jobbiga kvällar med suget från godis å röka, är att krypa i säng å sova.
Å det är oxå nått som han jämt klagar på
Att ja sover bort alla kvällar. Att ja bara är tråkig.
Det är ju oxå ord som gör att ja mår bättre. NÄÄÄÄ!!!
