Paus i städningen.

Det vart städning här hemma. Satte mig för att ta en paus.
Åh tårarna börjar åter rinna. Vet inte varför. Vet bara att känslorna i min kropp åker berg å dalbana just nu. Önskar att ja bara kunde knäppa av dem.
Men som alltid när ja blir ensam hemma så kommer allt över mig. Det är ju bara då som ja kan slappna av. Men det är jobbigt när ja inte kan slappna av. Tankarna som kommer går inte skjuta undan.
Allt som ja i vardagen tränger undan kommer fram. Tårar ja sväljer, för att inte andra ska få ta den skiten ja då känner. Kommer alltid fram när ja e ensam. Visst det ee ju bra att de kommer då så att ingen annan kan säga att de får ut för nått de inte har gjort.
Fast det skulle vara skönt att bara få vara lugn å nöjd å njuta av att vara själv. Att inte hela tiden känna att ja måste göra nått för att få mina tankar åt ett annat håll.
Snacka om att ja har hamnat i ett moment 22.
Kan aldrig slappna av..
Nää det här går inte. Klarar inte av att sitta å gråta i dag. Dax att ta tag i städningen igen..

Populära inlägg i den här bloggen

Hälsingeringen

Inte långt kvar till semestern..

MSLT undersökning!!