Fibromyalgi och Stress.

Just nu är jag inne i ett riktigt stort skov av värk och trötthet. Orkar inte med att hålla samma takt, som de andra i gruppen. Jag har på ett sett klivit av och kör i min egen takt just nu. Det jobbiga i det hela är att man ofta känner sig ensam. Just detta att man i ena stunden kan stå och må bra med att i den andra tappa all ork och bara gråta.
Min kropp orkar inte med som alla andras. Rörelserna måste hela tiden variera. Jag klarar inte av att bara sitta stilla, men kroppen orkar inte heller att köra på hela tiden heller.

Just dessa punkter har jag alltid ont i. Jag är hela tiden öm i kroppen. Bara det att om någon skulle ta på mig i bland känns som om att jag blir hårt slagen. Det som är svåraste med detta är att få andra att förstå att jag inte klarar saker som andra. Att jag som sagt kan köra på i hög takt ena stunden, men att i den andra måste ta det lugnt och vila för att må bra. Min största önskan är att folk runt omkring ska ha förståelse för att jag inte alltid mår så bra. Vill inte att man ska tycka synd om mig. Endast förstå att jag inte klarar det alla andra klarar,