Juletider

Det är med blandade känslor jag har inför denna tid på året. Ja eller när det gäller dessa tider när man ska vara med sina nära och kära. Detta är för mig en familje tid. Jag kommer ha de jag älskar mest här i värden hos mig. Jag gör allt ja kan för att inte tänka på att det finns de som inte ser mig som en i familjen just för att jag ni inte har gjort det före och för att jag har tre barn.
Men det gör ont fortfarande så ont i mig att jag inte är accepterad för att jag inte är den personen de helst skulle velat ha i släkten,
Det gör fortfarande ont i mig att känna att jag inte duger. Det gör fortfarande ont i mig att han valde mig i stället för att stanna hos henne. Hon är fortfarande en person som vissa saknar.
Det är såna saker som verkligen gör ont i mig. Ja jag vet att det är många som anser att jag får för vad jag förtjänar. Men jag tycker att nån gång i livet så måste jag väl ha fått sota tillräckligt för att vara född till denna värld. Att jag är född till fel familj. Att jag är född till fel kön. Att hela jag bara är fel.

Min stora önskan i livet är att vara accepterad för den jag är. Att känna att jag också duger i andras ögon. Jag kämpar dagligen med att försöka känna att jag duger för mina barn. Kämpar med att försöka ge dem ett bra liv. Ge dem vad de behöver. Jag hoppas att jag inte förstör dem allt för mycket utan att de kan känna att de duger. För mig är de allt i värden och jag är grymt stolt över dem. Det har jag alltid varit och kommer alltid att vara. De är det bästa jag har i livet. De är mitt allt.