Hur ska ja känna? Hur ska ja reagera för att det ska vara rätt?

Vad får man känna å tänka?
Varför är det ja känner alltid fel?
Varför ska ja alltid strunta i sånt som gör mig illa?
Varför ska ja alltid le när det är sånt ja inte håller med om??
Just nu vet ja inte vad ja känner längre. Blir ofta stel å vet inte hur ja ska reagera. För ja är alltid rädd för att ja gör det på fel sätt.
I går gjorde ja visst det på fel sätt igen.
Känner mig ofta straffad för det som JN gjorde förr.
Vet inte hur länge ja kommer orka...
Gör allt för att inte bli lessen, för att inte reagera på fel sätt när nått sägs.
Men det börjar bli lite jobbigt när ja blir in matat hela tiden på olika vis om hur de hade det förr pga JN.
Å det är inte bara från ett håll.
JF hon har så många gånger talat om för mig hur hon har blivit behandlad av JN. Men att ja känner mig lika behandlad av henne, är nått ja bara ska slå i från mig.
Jag ska inte känna nått.
Jag ska inte tycka nått.
Jag ska bara strunta i allt.
Gör allt ja kan för att göra det. Men känner även att mina känslor blir kalla, å så får det inte heller vara.

Hur gör ja för att göra rätt??