Oro!!
Sitter nu å väntar på att det är dax att fara till jobbet igen.
Ny dag å ny vecka med jobb.
Är orolig i kroppen. Känner att detta kan bli en dag som ja inte riktigt klarar av.
Skulle hellre vara hemma å dona med allt.
Har länge funderat på allt detta med LG´s flytt hit mm. Vill ju så gärna att han å tjejerna flyttar in här.
Men samtidigt så är ja rädd att de tar "över".
Man ska ju ge å ta å dela på allt. Fast många gånger känns det som om att mina värderingar å hur ja vill ha det hela inte räknas. Visst det kan ju vara i mitt huvud, men vad det gäller städningen, tvättningen här hemma å så, är det ju alltid ja som tar tag i.
Vill inte verka otacksam, för han gör ju saker. Fast det är hela tiden ja som får driva på för att det ska hända.
Börjar bli lite jobbigt i längden.
Även det att han ska komma ur sängen på morron har alltid varit min uppgift att se till.
Allt sitter kanske i mitt huvud. Men just nu är ja rädd för vad som kommer att hända när han flyttar in.
Vet ju hur ja kände nu när Anna fyllde år. Visst de har ju nästan sitt hem här, men det är fortfarande bara mitt å mina barns namn på dörren.
Den dagen å de före hade ja inget hem som ja hade nått att säga till om.
Hur blir det då sen??
Jag har skit svårt att hantera situationen som den är just nu. Å ja vet inte hur ja ska kunna reda upp det hela.
Ny dag å ny vecka med jobb.
Är orolig i kroppen. Känner att detta kan bli en dag som ja inte riktigt klarar av.
Skulle hellre vara hemma å dona med allt.
Har länge funderat på allt detta med LG´s flytt hit mm. Vill ju så gärna att han å tjejerna flyttar in här.
Men samtidigt så är ja rädd att de tar "över".
Man ska ju ge å ta å dela på allt. Fast många gånger känns det som om att mina värderingar å hur ja vill ha det hela inte räknas. Visst det kan ju vara i mitt huvud, men vad det gäller städningen, tvättningen här hemma å så, är det ju alltid ja som tar tag i.
Vill inte verka otacksam, för han gör ju saker. Fast det är hela tiden ja som får driva på för att det ska hända.
Börjar bli lite jobbigt i längden.
Även det att han ska komma ur sängen på morron har alltid varit min uppgift att se till.
Allt sitter kanske i mitt huvud. Men just nu är ja rädd för vad som kommer att hända när han flyttar in.
Vet ju hur ja kände nu när Anna fyllde år. Visst de har ju nästan sitt hem här, men det är fortfarande bara mitt å mina barns namn på dörren.
Den dagen å de före hade ja inget hem som ja hade nått att säga till om.
Hur blir det då sen??
Jag har skit svårt att hantera situationen som den är just nu. Å ja vet inte hur ja ska kunna reda upp det hela.
