Låsta bloggar..
Jag har en tid följt en del bloggare. Mesta dels för att många har så fina bilder. Men fler å fler låser sina bloggar. Nått ja inte riktigt förstår. Visst det finns saker man inte vill att alla ska kunna läsa. Men skriv inte sånt då. Ha en dag bok under kudden som man hade förr. Eller ha en mapp i datorn där ingen kan läsa.
Jag är väl korkad som inte fattar antar ja.
Bloggar man inte för att andra ska kunna läsa?
Då kommer frågan. Varför ja själv bloggar??
Detta är mina tankar om saker å ting. Vet att många gånger så är dessa totalt galna. Det vet ja. Men det är ju ett sätt att bearbeta dessa när man skriver ner dem.
Man kan många gånger se hur tokigt det låter. Att ja sedan inte raderar dessa jämt är ju för att ja kan tänka mig att ja inte är ensam som känner så vid olika tillfällen.
Att om det nu är någon som läser det ja skriver å se hur tokigt det kan låta för att själv inte tänka/ göra samma sak.
Galet?? Jo kanske det.
Men jag tror inte ja är ensam om att tycka att det många gånger är jobbigt å svårt att få i hop två familjer till en.
Sen måste ja även erkänna att det är inte allt ja skriver här. Det är mycket som har en egen liten mapp i min dator. Där ja verkligen häver ur mig det som ja känner. Men det är inget för andra att läsa.
Det är alldeles för privat.
Jag är väl korkad som inte fattar antar ja.
Bloggar man inte för att andra ska kunna läsa?
Då kommer frågan. Varför ja själv bloggar??
Detta är mina tankar om saker å ting. Vet att många gånger så är dessa totalt galna. Det vet ja. Men det är ju ett sätt att bearbeta dessa när man skriver ner dem.
Man kan många gånger se hur tokigt det låter. Att ja sedan inte raderar dessa jämt är ju för att ja kan tänka mig att ja inte är ensam som känner så vid olika tillfällen.
Att om det nu är någon som läser det ja skriver å se hur tokigt det kan låta för att själv inte tänka/ göra samma sak.
Galet?? Jo kanske det.
Men jag tror inte ja är ensam om att tycka att det många gånger är jobbigt å svårt att få i hop två familjer till en.
Sen måste ja även erkänna att det är inte allt ja skriver här. Det är mycket som har en egen liten mapp i min dator. Där ja verkligen häver ur mig det som ja känner. Men det är inget för andra att läsa.
Det är alldeles för privat.